Är tant sur igen? Inte ett dugg faktiskt. Men ibland händer saker så att man börjar man reflektera, som vissa dagar kanske hade gått obemärkt förbi.
Det har ju varit en hel del fokus på metoo under våren. Jag tycker det har varit en otroligt bra och sanerande diskussion även om pendeln svängt lite för friskt ibland. Men det är ju precis så det blir när saker blir virala. Det blir reaktioner utan motstycke. Fast sitt still i båten, det lugnar sig. Pendeln svänger tillbaka på en nivå som är vettig, och under tiden har man fått en skälig rensning bland saker som inte varit okej. Sådana här saker sker ju inte utan anledning, utan har puttrat en längre tid – och till slut spricker ballongen.
Mansplaining är ett ord jag hört talas om, men egentligen inte vetat så mycket om. Men nu vet jag 🙂
Jag hade alldeles nyligen ett faktafel på min blogg. Frun hade totalt hjärnsläpp – och skrev en sak som var helt fel. Och visste nånstans om det.. 🙂 Mina inlägg görs i regel en tid i förväg, jag brukar skriva när jag har lite feeling. Sedan ändrar jag, lägger till och drar ifrån tills det blir som jag vill ha det (men tubbar såklart aldrig på faktan). Men det gör också att felen kan hänga kvar, ögat blir van att se orden och man missar dom.
Efter publicerat inlägg fick jag ett påpekande från en person på messenger, och alltså – jag är inte ofelbar. Tack gode gud! Gick in och ändrade tidigt morronen därpå. Är glad att jag blev uppmärksammad på felet, och satt och fnittrade för mig själv.
Fast det är sedan det händer. Jag får kommentarer från några håll om mitt faktafel. Och bara från män. Som aldrig kommenterat min blogg förut. Till en början så log jag bara, och svarade – rätt ska vara rätt. Men efter ett tag kände jag mig som en tillrättavisad femåring, då började googla lite – och det finns ett ord för detta. Mansplaining. När män förklarar, på ett litet övertydligt sätt för en kvinna, så är det så det kallas.
Gemensam nämnare för mina tillrättavisanden? De gjordes alltså bara av män…. 🙂 🙂
Jag har varit inne på det förut i detta inlägg. Korrigera mig gärna, jag uppskattar det. Men kontrollera hur du gör det. Jag fyller 60 år nästa år, och har klarat mig hyfsat genom livet såhär långt skulle jag vilja påstå…. Och tänkte fortsätta med det 🙂
Och för er som läser – rätta mig om jag har fel – det är lugnt 🙂 🙂 Men ni män – tagga ner! Ni behöver inte undervisa oss om allt.. 🙂 (Tack S!)
