Kan du undra ibland hur livet kunde sett ut om du valt en helt annan livsväg än den du tog? Om du tagit ett annat beslut än du tänkt från början, men där du lyssnade (eller inte lyssnade) på magkänslan? Det finns ju en film om detta, med Gwyneth Paltrow, som heter ”Sliding doors”. Man får följa henne vad som hade hänt om hon hunnit med tåget hon tänkte åka med – alternativt hur livet blev eftersom hon faktiskt missade tåget. Tanken svindlar faktiskt.
Hade inte min kompis Bobo nämnt Terjes namn för över 30 år sedan hade inte en tanke tänts hos mig. Då hade jag troligen inte åkt till hotellet i Säffle, eller till Vagabondo där det faktiskt hettade till mellan oss på allvar… 🙂 🙂 🙂
Hade inte mamma nämnt för en väninna att Terje ville till Åmål, kanske han inte fått det där jobbet – och vi hade kanske bott i Stockholm (där han bodde när vi träffades). Om inte min syrra hade nämnt för en granne att vi letade hus, hade vi heller inte fått köpa det ljuvliga hus där vi bodde i 26 år. Om vi hade lyssnat på vad läkarna sagt till mig hade vi nog heller inte försökt att få barn så tidigt – och missat den där ljuvliga ungen på bilden nedanför.
Ibland tror jag faktiskt att besluten man tar är helt livsavgörande, fast man inte fattar det där och då. Så beslutet att ”jaga” Terje är ett av de bästa besluten jag tagit – det fick ju helt underbara konsekvenser!
Jag tror att det finns en mening med allt som sker, även om man ställer sig frågande till en hel del. Detta skriver jag helt utan bitterhet, en helt vanlig sketen vardag – när funderingarna kommer på hur livet blev. Bilden jag lägger in idag, är den sån där bild som jag bara älskar. Susanne skulle till min syrra och hälsa på några timmar – såklart väskan skulle packas med saker som skulle med. Man visste ju inte när de skulle komma till användning ju 🙂 Mamma fick vara med och packa, och att få den där goa´kramen!
Men som sagt – om man leker med tanken….
Och du som läser har säkert liknande berättelser i er släkt!
